Denna gång går jag över till ett bättre bloggverktyg, nu kommer ni även kunna bläddra och bläddra och bläddra bland äldre inlägg. En hel del inlägg härifrån har öven följt med.
Bloggen kommer även inte bara att skrivas av mig, utan även av Malin! Hon var min första tappra parelli elev, vi har så mycket gemensamt, och våra intressen och fördjupade kunskaper är så bra fördelade. Mitt allra största intresse är parellis filosofi, och så mycket tid som möjligt ägnas åt parelli-studier, framförallt nu inför nästa år då jag åker till Parelli University.
Malin är desto mer fördjupad i dressyr/ridkonst och hovar.
Vi vill därför göra en välskrivven blogg kring flera viktiga ämnen, om hur vi gör våra hästar lyckliga! För det är precis vad den heter, lycklighast.wordpress.com
Ni som troget följer min blogg kan fortsätta följa den kommande superbloggen här
Hjälp världen bli en bättre plats för hästan och människor!
(Alla Parelli elevers gemensamma mål: Help make the world a better place for horses and humans!)
Denna video är första gången en farlig häst jobbas på parelli vis för att få henne harmonisk.
Videon har lite dåligt ljud, Men "the catching game" visas väldigt bra i den!
Jag vet inte hur många timmar jag själv jobbat på det där, Glaeda var som tur inte så farlig, med det gick inte att fånga henne!
Det han visar och säger i filmen kan alla tänka på, oavsett om er häst är svårfångad eller om det bara står still och ignorerar dig. Ett tips är att lyssna noga, pausa och skriva ner det han säger. För det är riktigt bra. Exakt det Pat Parelli har sagt på många av hans shower, nu får ni det på svenska!
Idag började jag med Mathilda. Knepigare horsenality är nog svårt att hitta, ena stunden ser det ut som om hon har någon lömsk plan på gång, och andra är hon en rädd liten (stor) nordsvensk som letar efter någon som kan leda henne på rätt väg. Den stora problemet med henne är ridningen, iprincip så fort man hoppas upp så blir hon nervös. Så vi började, och stannade på marken idag. Gick längst hagen, nerför backen till postlådorna och tillbaka. Lärde mig en hel del nya saker om henne, och hur jag behåller henne lung och aldrig går för långt. Gick faktiskt inte "för långt" en enda gång idag, troligtvis för att jag var noga med "kan hon inte äta här, är hon inte redo för att gå vidare".
Jag märkte att de stunder där hon stannar, höjer huvudet och stirrar lite spänt ut i fjärran, det behöver hon inte göra. De flesta hästar, även andra hästar med samma Horsenality, väntar jag ut tills de tittat färdigt och vill gå igen. Hon tittade aldrig färdigt, men så fort jag vände mig energi mot henne, så kollade hon "in" med mig. Som att hon sa "jag är redo vad ska vi göra". Hon är väldigt tydlig med att hon söker en ledare, men emellanåt så blir hon "busig" och här vill jag äta gräs. Äta = Left brain. Super! ät hur mycket du vill! (hästar kan vara på gränsen till att bli Right Brain, nervösa, men fortfarande äta, men då äter de otroligt fort och nervöst, genom att låta de äta och vänta ut de så lugnar de ner sig och blir mer LB)
Vår promenad var väldigt lyckad, vi behåller samma mönster imorn men kanske tar på en sadel för att se om jag kan sitta upp. Sitter då upp på hennes trygga ställe vilket är i eller förhoppningsvis även bredvid hagen.
På bilden nedan ser ni Mathilda sniffa på timmerstockar. Hon är väldigt orädd för saker :)
Sen på vägen tog vi med oss Snaelilja som var supersmart och faktiskt föstod att Snaelilja det är hon. Så det var bara hon som väntade vid grinden. När de fått sina mineraler var det Glodis tur. Hon börjar bli super mjuk och gör skolorna fint i skitt. Så vårt nästa steg är skolor i trav med bibehållen låg form. Tror faktiskt vi ska skippa galoppen ett bra tag framöver, möjligt tar vi några fattningar för att få henne att slappna av bättre. Har märkt att alla hästar gör det efter en liten galoppbensträckare. Hade jag kunnat leka med de från marken i galopp hade vi löst det då, vilket hade varit bättre för deras ryggar.
Sen var det matdags. Och idag var det droppen för mig. Nu får de hålla sig på avstånd när jag kommer med hö. De kan bli så fräcka och att det kommer en skottkärra mot dom, och vill förbi, stör hästarna inte alls.. Tyvärr hade jag inte sticken med mig för att jaga bort dom, vilket hade underlättat, men det blir det i framtiden, så idag fick jag springa och hoppa lite mer...
Det roliga var att se skillnaden på hästarna när jag sa ifrån. De får inte äta medan jag går eller står i närheten av höet i skottkärran. Då plötsligt slutade hästarna tjura mot varandra "jag ska vara först" "nej jag var här först" "nej jag ska ha allt hö".. HÅLL ER BORTA!! .. okej... så gick de snälla som änglar nästan på rad bakom mig. Mathilda var såklart den som testade gränserna mest, vilket intressant häst hon är!
Sen hade jag även lite mineraler med mig som jag tänkte ge till Nicke och Lilja vilka (tillsammans med Glaeda) inte varit i stallet och fått sina. Gav Nicke hans hink och vaktade honom, jag ropade på Lilja, och lilja var på väg, men Glaeda blev jätte glad och kom springandes, kunde inte motså hennes söta mule så hon fick lite av Liljas. Sen kom även Lilja och fick sitt.
Det som förvånade mig var hur smarta hästarna faktiskt är. De visste precis vilka det var jag skulle ge extra till, och de var endast de hästarna som kom. (Glaeda var inte planerad, Men hon hade precis som lilja och Nicke, inte varit i stallet och fått sin ranson idag) Förutom Mathilda då såklart, hon cirkulerade runt Nicke som en haj, och var berädd att ta chansen om jag skulle titta bort..
.. är nu i Birmingham, väger 5,2kg och beräknas komma fram den 29/11. Jag längtar.
Jag förbeställde Linda Parellis dvd The Game of Contact.
Den beräknas dock vara försenad då hon på grund av en hästs död förra veckan inte hunnit klart med manualen i filmen. West Point var en fd dressyrhäst med otrolig talang, men även otroliga problem. Han är en av hästarna som hon "uppfunnit" och utvecklat the game of contact på. Det är honom ni ser på bilden bredvid.
Jag testade bara det hon kom på för något år sedan att få hästen att vilja länga sig, hon skrev det bara lite kort i ett blogginlägg. Jag gjorde det bästa jag kunde, och det fungerade galant. Hade länge traglat med att få glodis att länga sig och gå i en lägre form, från marken gick det super, men ingenting fungerade från ryggen.. Så denna dvd har jag stora förhoppningar på!
The Basics: • Lära hästar att förstå bettet, även tränsa sig själv! • The Steady Rein - den perfecta förberedelsen och uppvärmningen • Resolving tension • Simulationer för att utveckla "känsla" • Tygel hantering • Ryttarens säte, ben och hållning • Svängar och övergångar • Förbättra känsligheten • Hemligheterna bakom en glad häst och en tyst/glad/stängd mun • Exempel på extroverta och interoverta hästar • Olika stadier av utveckling
Jag har gjort en informationsfilm av dissikeringen jag gjorde med Kent Wiberg i helgen. Jag har varnat i början av filmen för stötande material och varnar även här innan känsliga tittare spyr över datorn. Det är en kadaverhov med i filmen som vi öppnar upp. Trots detta hoppas jag att ni kan se på det på ett informativt sätt och lära er något.
Hela veterinärmedicinen och traditionell hovvård är baserad på att hovbenet är fäst och hänger i lamellerna. Därför är också alla nuvarande diagnoser baserade utifrån detta och leder till utdömning. För man kan helt enkelt inte fästa tillbaka något som trillat ner. Hovbensrotation och hovbenssänkning är diagnoser som får din häst utdömd. Genom att visa hur hoven ser ut inuti förstår man att hovbenet inte alls hänger i lamellerna. Hovbenet sitter ihop med resten av skelettet via hovleden. Hovbenet står också på sulan och kan alltså inte sjunka någonstans. Det finns helt enkelt inget tomrum där.
Vad en hovbensrotation är egentligen är att hovbenet inte längre är parallellt med hovväggen. Detta för att lamellen är uttöjd och fylld av ärrvävnad. Det sker när en hov som bärs av hovväggen drabbas av laminitis. Marktrycket trycker ifrån hovväggen från hovbenet när lamellerna inte längre orkar hålla fast den. Detta är någorlunda enkelt att fixa bara man avlastar hovväggen tills lamellerna återhämtat sig och återigen orkar hålla ihop hovväggen.
Hovbenssänkning är måttet mellan kronrand och hovbenets övre kant. Man mäter det förhållandet med röntgen. Hovbenet har fortfarande samma mått mot sulan och har alltså inte sjunkit, eftersom den inte kan sjunka någonstans. Däremot har hovväggen skjutits uppåt och tryckt mot kronranden och gjort hoven högre. Detta kan också åtgärdas genom att avlasta hovväggen som burit hästens vikt.
Låt ingen häst i Sverige dö av dessa två onödiga diagnoser igen. Ge din häst en sista chans.
Igår var jag en kortis i stallet, hann bara rida Nicke, ge snae och Mathilda deras mineraler och ge flocken hö.
Ridturen på Nicke var amazing, som vanligt. Han blir bättre och bättre för varje gång. Gjorde mycket igångsättningar, för kan han inte Börja trava i en låg form så kan man ju inte trava i den heller, mot slutet kändes han hur fin som helst! Tog även lite härlig galopp som vi också börja pilla lite på, vilken skillnad det blir i hans kropp, allting man gör känns, och framförallt i galoppen, hur den går från endast skjutkraft till mer bärkraft.
NU har jag gjort världens största beställning hos parelli, 52% är mitt, resten är åt andra. Härligt med gratis frakt när det blir sånahär mängder. Det är en hel del pengar, men jag skulle behöva det förr eller senare ändå, så jag har delat upp det hela lite, ett lass nu och ett senare i vår.
Synd att de inte har några bra jackor, hade gärna köpt från dom och betalat en del, än köpt från en svensk ridsportbutik som även säljer tortyr-redskap (inspännings/"hjälp"tyglar) eller andra hemskheter.
Det blev en kortis i stallet för att sen bar det av till Norrköping för två lektioner. Bilden nedan är ifrån den ena av dom.
