Glaeda sa: up yours! när jag tänkte ge henne hennes kraftfoder och kolla om hon fortfarande var halt. Halt delen löste hon själv då hon hellre sprang iväg än att ens stå still. Och inte ens cathing game fungerade idag. Så jag testade något nytt. Märkte att hon gärna sprang in och igenom flocken som stod samlad i skuggan. Så ja gjorde helt enkelt, let me help you run, och då satte jag press på henne så hon inte kunde springa in i flocken. Efter ett tag tröttnade hon på att stå ensam så hon kom och frågade om hon fick vara med. Då tog jag henne och satte mig bland de andra i skuggan. Nicke kom och la sin mule i mitt knä ganska bokstavligt talat, sen satt jag (vi med Glaeda) där ett tag. Väldigt härligt att alla våra hästar ställde sig vid mig, (förutom mathilda men hon fick inte plats) och Lilja har fått ett helt annat uttryck de senaste dagarna när hon ser mig i hagen. Parelli is amazing, as usual.