Denna gång går jag över till ett bättre bloggverktyg, nu kommer ni även kunna bläddra och bläddra och bläddra bland äldre inlägg. En hel del inlägg härifrån har öven följt med.
Bloggen kommer även inte bara att skrivas av mig, utan även av Malin! Hon var min första tappra parelli elev, vi har så mycket gemensamt, och våra intressen och fördjupade kunskaper är så bra fördelade. Mitt allra största intresse är parellis filosofi, och så mycket tid som möjligt ägnas åt parelli-studier, framförallt nu inför nästa år då jag åker till Parelli University.
Malin är desto mer fördjupad i dressyr/ridkonst och hovar.
Vi vill därför göra en välskrivven blogg kring flera viktiga ämnen, om hur vi gör våra hästar lyckliga! För det är precis vad den heter, lycklighast.wordpress.com
Ni som troget följer min blogg kan fortsätta följa den kommande superbloggen här
Hjälp världen bli en bättre plats för hästan och människor!
(Alla Parelli elevers gemensamma mål: Help make the world a better place for horses and humans!)
Denna video är första gången en farlig häst jobbas på parelli vis för att få henne harmonisk.
Videon har lite dåligt ljud, Men "the catching game" visas väldigt bra i den!
Jag vet inte hur många timmar jag själv jobbat på det där, Glaeda var som tur inte så farlig, med det gick inte att fånga henne!
Det han visar och säger i filmen kan alla tänka på, oavsett om er häst är svårfångad eller om det bara står still och ignorerar dig. Ett tips är att lyssna noga, pausa och skriva ner det han säger. För det är riktigt bra. Exakt det Pat Parelli har sagt på många av hans shower, nu får ni det på svenska!
Idag började jag med Mathilda. Knepigare horsenality är nog svårt att hitta, ena stunden ser det ut som om hon har någon lömsk plan på gång, och andra är hon en rädd liten (stor) nordsvensk som letar efter någon som kan leda henne på rätt väg. Den stora problemet med henne är ridningen, iprincip så fort man hoppas upp så blir hon nervös. Så vi började, och stannade på marken idag. Gick längst hagen, nerför backen till postlådorna och tillbaka. Lärde mig en hel del nya saker om henne, och hur jag behåller henne lung och aldrig går för långt. Gick faktiskt inte "för långt" en enda gång idag, troligtvis för att jag var noga med "kan hon inte äta här, är hon inte redo för att gå vidare".
Jag märkte att de stunder där hon stannar, höjer huvudet och stirrar lite spänt ut i fjärran, det behöver hon inte göra. De flesta hästar, även andra hästar med samma Horsenality, väntar jag ut tills de tittat färdigt och vill gå igen. Hon tittade aldrig färdigt, men så fort jag vände mig energi mot henne, så kollade hon "in" med mig. Som att hon sa "jag är redo vad ska vi göra". Hon är väldigt tydlig med att hon söker en ledare, men emellanåt så blir hon "busig" och här vill jag äta gräs. Äta = Left brain. Super! ät hur mycket du vill! (hästar kan vara på gränsen till att bli Right Brain, nervösa, men fortfarande äta, men då äter de otroligt fort och nervöst, genom att låta de äta och vänta ut de så lugnar de ner sig och blir mer LB)
Vår promenad var väldigt lyckad, vi behåller samma mönster imorn men kanske tar på en sadel för att se om jag kan sitta upp. Sitter då upp på hennes trygga ställe vilket är i eller förhoppningsvis även bredvid hagen.
På bilden nedan ser ni Mathilda sniffa på timmerstockar. Hon är väldigt orädd för saker :)
Sen på vägen tog vi med oss Snaelilja som var supersmart och faktiskt föstod att Snaelilja det är hon. Så det var bara hon som väntade vid grinden. När de fått sina mineraler var det Glodis tur. Hon börjar bli super mjuk och gör skolorna fint i skitt. Så vårt nästa steg är skolor i trav med bibehållen låg form. Tror faktiskt vi ska skippa galoppen ett bra tag framöver, möjligt tar vi några fattningar för att få henne att slappna av bättre. Har märkt att alla hästar gör det efter en liten galoppbensträckare. Hade jag kunnat leka med de från marken i galopp hade vi löst det då, vilket hade varit bättre för deras ryggar.
Sen var det matdags. Och idag var det droppen för mig. Nu får de hålla sig på avstånd när jag kommer med hö. De kan bli så fräcka och att det kommer en skottkärra mot dom, och vill förbi, stör hästarna inte alls.. Tyvärr hade jag inte sticken med mig för att jaga bort dom, vilket hade underlättat, men det blir det i framtiden, så idag fick jag springa och hoppa lite mer...
Det roliga var att se skillnaden på hästarna när jag sa ifrån. De får inte äta medan jag går eller står i närheten av höet i skottkärran. Då plötsligt slutade hästarna tjura mot varandra "jag ska vara först" "nej jag var här först" "nej jag ska ha allt hö".. HÅLL ER BORTA!! .. okej... så gick de snälla som änglar nästan på rad bakom mig. Mathilda var såklart den som testade gränserna mest, vilket intressant häst hon är!
Sen hade jag även lite mineraler med mig som jag tänkte ge till Nicke och Lilja vilka (tillsammans med Glaeda) inte varit i stallet och fått sina. Gav Nicke hans hink och vaktade honom, jag ropade på Lilja, och lilja var på väg, men Glaeda blev jätte glad och kom springandes, kunde inte motså hennes söta mule så hon fick lite av Liljas. Sen kom även Lilja och fick sitt.
Det som förvånade mig var hur smarta hästarna faktiskt är. De visste precis vilka det var jag skulle ge extra till, och de var endast de hästarna som kom. (Glaeda var inte planerad, Men hon hade precis som lilja och Nicke, inte varit i stallet och fått sin ranson idag) Förutom Mathilda då såklart, hon cirkulerade runt Nicke som en haj, och var berädd att ta chansen om jag skulle titta bort..
.. är nu i Birmingham, väger 5,2kg och beräknas komma fram den 29/11. Jag längtar.
Jag förbeställde Linda Parellis dvd The Game of Contact.
Den beräknas dock vara försenad då hon på grund av en hästs död förra veckan inte hunnit klart med manualen i filmen. West Point var en fd dressyrhäst med otrolig talang, men även otroliga problem. Han är en av hästarna som hon "uppfunnit" och utvecklat the game of contact på. Det är honom ni ser på bilden bredvid.
Jag testade bara det hon kom på för något år sedan att få hästen att vilja länga sig, hon skrev det bara lite kort i ett blogginlägg. Jag gjorde det bästa jag kunde, och det fungerade galant. Hade länge traglat med att få glodis att länga sig och gå i en lägre form, från marken gick det super, men ingenting fungerade från ryggen.. Så denna dvd har jag stora förhoppningar på!
The Basics: • Lära hästar att förstå bettet, även tränsa sig själv! • The Steady Rein - den perfecta förberedelsen och uppvärmningen • Resolving tension • Simulationer för att utveckla "känsla" • Tygel hantering • Ryttarens säte, ben och hållning • Svängar och övergångar • Förbättra känsligheten • Hemligheterna bakom en glad häst och en tyst/glad/stängd mun • Exempel på extroverta och interoverta hästar • Olika stadier av utveckling
Jag har gjort en informationsfilm av dissikeringen jag gjorde med Kent Wiberg i helgen. Jag har varnat i början av filmen för stötande material och varnar även här innan känsliga tittare spyr över datorn. Det är en kadaverhov med i filmen som vi öppnar upp. Trots detta hoppas jag att ni kan se på det på ett informativt sätt och lära er något.
Hela veterinärmedicinen och traditionell hovvård är baserad på att hovbenet är fäst och hänger i lamellerna. Därför är också alla nuvarande diagnoser baserade utifrån detta och leder till utdömning. För man kan helt enkelt inte fästa tillbaka något som trillat ner. Hovbensrotation och hovbenssänkning är diagnoser som får din häst utdömd. Genom att visa hur hoven ser ut inuti förstår man att hovbenet inte alls hänger i lamellerna. Hovbenet sitter ihop med resten av skelettet via hovleden. Hovbenet står också på sulan och kan alltså inte sjunka någonstans. Det finns helt enkelt inget tomrum där.
Vad en hovbensrotation är egentligen är att hovbenet inte längre är parallellt med hovväggen. Detta för att lamellen är uttöjd och fylld av ärrvävnad. Det sker när en hov som bärs av hovväggen drabbas av laminitis. Marktrycket trycker ifrån hovväggen från hovbenet när lamellerna inte längre orkar hålla fast den. Detta är någorlunda enkelt att fixa bara man avlastar hovväggen tills lamellerna återhämtat sig och återigen orkar hålla ihop hovväggen.
Hovbenssänkning är måttet mellan kronrand och hovbenets övre kant. Man mäter det förhållandet med röntgen. Hovbenet har fortfarande samma mått mot sulan och har alltså inte sjunkit, eftersom den inte kan sjunka någonstans. Däremot har hovväggen skjutits uppåt och tryckt mot kronranden och gjort hoven högre. Detta kan också åtgärdas genom att avlasta hovväggen som burit hästens vikt.
Låt ingen häst i Sverige dö av dessa två onödiga diagnoser igen. Ge din häst en sista chans.
Igår var jag en kortis i stallet, hann bara rida Nicke, ge snae och Mathilda deras mineraler och ge flocken hö.
Ridturen på Nicke var amazing, som vanligt. Han blir bättre och bättre för varje gång. Gjorde mycket igångsättningar, för kan han inte Börja trava i en låg form så kan man ju inte trava i den heller, mot slutet kändes han hur fin som helst! Tog även lite härlig galopp som vi också börja pilla lite på, vilken skillnad det blir i hans kropp, allting man gör känns, och framförallt i galoppen, hur den går från endast skjutkraft till mer bärkraft.
NU har jag gjort världens största beställning hos parelli, 52% är mitt, resten är åt andra. Härligt med gratis frakt när det blir sånahär mängder. Det är en hel del pengar, men jag skulle behöva det förr eller senare ändå, så jag har delat upp det hela lite, ett lass nu och ett senare i vår.
Synd att de inte har några bra jackor, hade gärna köpt från dom och betalat en del, än köpt från en svensk ridsportbutik som även säljer tortyr-redskap (inspännings/"hjälp"tyglar) eller andra hemskheter.
Det blev en kortis i stallet för att sen bar det av till Norrköping för två lektioner. Bilden nedan är ifrån den ena av dom.
Istället för att binda upp den, ta reda på Varför den inte vill stå still. Blir den orolig bara av att sitta fast? Tycker den att sadeln är obehaglig? Har den ont på grund av sadeln?
Jag ser inte hästar som maskiner, vad de än gör, gör de av en anledning. De är djur, med egna känslor och tankar. De är mycket klokare än vad många vågar tro!
Skönt det hade varit om jag hade elever sm är bortskämda med ridshus, men så är det inte (än)
Det var tappert av alla att stå ut i regnet, nu var det bara duggregn men jag föredrar solsken. Alla var superduktiga, blir alltid så glad när jag ser hur mycket mina elever börjar kunna läsa, förstå och senare hjälpa sina hästar. Och hästarna för den delen, de är verkligen inte "samma" individer som jag träffade första gången för några månader sen. De är framförallt lugnare och gladare och man ser att de har livslust!
Nu sitter jag och funderar vad som ska eller inte ska köpas från parelli, det blir en hel del pengar, samtidigt vet jag att det är värt det, och att jag förr eller senare ändå kommer att köpa det..
Snart har vi nog mer eller mindre hela lagret, förtom en parelli sadel, om jag vore rik hade jag köpt en snabbare en blixten, breda korta, mjuka, flexibla och helt utvecklade med ett naturligt synsätt på ridning.
Nedan ser ni en bild på mig överlyckligt sittandes i en parelli dressyr sadel, det var då jag var volontär under Parellis Celebration i Birmingham tidigare i år.
Vill du att din häst ska kunna stå still i stallgången medan du borstar och fixar?
1. Se till att hästen inte är rädd för något, låt den gå runt, nosa på allt så att den är 100% bekväm med stället innan du börjar träna på att den ska förstå att den ska stå still. Ber du den stå still innan den är redo, så kan det sluta med att den tar sönder hela stallet i panik. (mer eller mindre)
2. Har du en häst som är orädd och har mycket för sig. Lek med den Innan du ber den stå still, så att det även blir hästens ide att stå still. Linda Parellis häst Allure, var till en början farlig att borsta om man inte lekt med honom innan, hästar behöver inte bara fysiskt stimulans, utan även mental.
Varför har parelli repgrimmor och så långa grimskaft? Det är grunden till att du ska ha möjlighet till att leda din häst säkert. Jag använder Alltid repgrimma och minst ett 12" (3,7 m) rep. oavsett om jag bara leder hästen från hagen till stallet, eller går ut och går med den.
Om hästen vill springa förbi så har den plats att göra det på det repet. Ger du den mer rep är även risken mindre att hästen går eller springer på dig.
.. av skräck och glädje. Var bara tvungen att ta Nicke idag, både för min egna och hans skull. Och han var på hugget. Träna skänkelvikning, sa du skänkel? du menar trav trav trav.. nej det var ju inte det jag menade tänker jag samtidigt som jag märker att jag inte sitter i min sköna dressyrsadel, utan i en öppen allround sadel, som jag höll på att ramla av ur. Riktigt så farligt var det kanske inte, men jag kan säga att jag saknar min gamla portugesa.. (mer fram och bakvalv kan man inte få)
Men jag och Nickebegav oss ut, han var inte RB, men som sagt på hugget. Gick en hel del mitt på vägen för hans hovar och han går så himla mycket bättre. för något år sen kunde man glömma grusvägar, ja förutom kanterna. Det är mycket som inte stått helt rätt till i den hästkroppen. Men nu så!
Tillbaka till varför jag inte kan sluta le, DEN HÄR HÄSTEN KAN JU GALOPPERA! jag galopptränade Lilja innan, där var det två språng, som mest som kändes Lika galopp. Så det kan ha påverkat dagens fasination över Nickes galopp. Jag red exkat samma runda som jag red med Nicke, med Glodis igår. Då hann vi göra massa saker på vägen, massor skänkelvikningar, igång och avsaktningar med mera med mera! Med Nicke kändes det som om rundan var över på 5 sekunder, framförallt galoppsträckorna. Han tar några språng, jag hinner precis ordentligt komma in i rytmen slappna av och tänka på hur himla härligt det är, innan vi är framme vid nästa nerförsbacke.. Och när vi kommer fram till stallet är har han knappt någon "vriden päls" (hästar med päls vrider och ställer den upp för att reglera kroppstemperaturen). Så nästa gång blir det en längre sträcka så vi hinner träna nåt i någon annan gångart än skritt.
Nicke mår verkligen bättre i hela sin kropp, idag kunde han göra öppnor! Bara något steg åt vardera håll, och så upprepade vi det tills jag var säker på att han förstod vad jag menade, även om han inte utförde de helt 100%. Tidigare har öppnor var Omöjliga, Han Kunde Inte Gå i en Öppna.
Har du en stor häst och skulle behöva ha en stege i bakfickan för att ta på den grimman eller tränset? Eller har du problem att ta av grimman på din häst?
Jag har skapat en ny kategori för små tips som parelli valt att lägga ut på youtube. Ni som har varit Savvy Club medlemmar ett tag har redan sett allt jag kommer visa, på dvderna vi får hem varje månad.
Tänk på att fråga din häst om lov när du ska hämta den i hagen.
Idag var Glodis var stel som en pinne, mentalt. Men snart så släppte det. Sen gjorde vi något jag faktiskt undvikigt just på grund av hennes historia som rädd för ryttare och galen bock häst. Men nu så tog jag sticken och stringen och började vifta, när jag satt på henne. Lite läskigt, men hon förstod snabbt att hon inte skulle göra nåt så då slappnade hon av. Sen ville jag kunna göra detta medan hon gick, Då blev hon orolig. Så vi jobbade på det lite, men det gick fort :)
Sen red vi ut en sväng, och hon var otroligt frammåt och avslappnad. Vi kunde välja galopp snyggt och enkelt, sen hon var på hugget med sina berömda halter, kortare stoppsträcka får man leta efter! Och hade vi haft rätt underlag hade hon snart lärt sig att göra slidestopp! Hon var verkligen på hugget idag, och skänkelvikningarna gick bättre och bättre, eller åt ena hållet gick det galant men inte åt det andra. Jag hade sticken med mig, och det är så svårt att inte använda den! Eller lättare sagt det är lätt att använda den för snabbt, samma sak med tyglarna. De finns ju där för att hjälpa hästen att förstå, men man måste också ge de tid att lära sig, men det allra viktigaste, att vi är supertydliga i vår kropp!
Innan ridningen idag så masserade jag även glodis, då märkte jag att hon tydligt är mycket mer stel i musklerna på vänster sida. Vore bra att ta ut någon som kan kolla lite närmare på det. Men tills dess blir det ordentlig massage innan ridning, och ordentlig stretching efter!
Nedan ser ni en bild på när hela flocken står och väntar vid grinden när jag kommer och lämnar glodis. Det var ganska lägligt eftersom jag inte har så mycket röst för tillfället, använder rösten sällan till hästarna, men när den väl behövs är det bra att ha den, som när man ska ropa på dom (så man slipper gå igenom halva hagen tills de ser mig)
Nicke trivs som Bara den i sin stoflock, Mathilda är lite kär, och Nicke håller ständig koll på sina flickor. Lilja och Glodis är liite mindre glada för de är de som har styrt coh ställt tills nu. Fast idag fick de veta att Alla kan få godis och mys med mig, oavsett vem som jag redan myser med. (ofta vill hästar sparka bort andra hästar från sin människa, gulligt i våra ögon, men det innebär att hästen känner att den behöver ta kontrollen, den är inte säker eller litar inte på att vi gör det)
Idag mådde jag så dåligt att jag var tvungen att avboka lektionen med min stackars elev, det blev alltså ingen färd in till civilisationen och inga krokar och annan nödvändig stallinredning inhandlades. Nu måste jag och mamma dela på det lilla spacet i stallet, jag vill ha allt snyggt och prydligt upphängt, och min mamma bryr sig inte så mycket.. Men jag tror vi löser det hela genom att jag fixar allt, så det inte Går att lägga saker på fel ställen, och sen undviker vi att vara där samtidigt, jag är där i veckorna, och hon är där på helgen.
I vilket fall, trots att jag var sjuk lyckades jag göra lite nytta, eftersom jag inte har Animal Planet här så fick jag underhålla mig med de djuren som finns här, och djurutrustning. Först kom jag över krubbitar rapporten som är helt otroligt bra! Sen ut med hundarna, blev välfärtjänta vilopauser för mig när de käkade grannens äpplen, och drack vatten ur sjön.
Sen fick de sitta ute och vakta medan jag "städade" vårt lilla hästförråd, och kom fram till att en hel del borde säljas, och en liten del bör tas om hand om och kan faktiskt komma till användning.
Sådant farligt eller rent v onödigt som nosgrimmor eller inspänningstyglar kommer inte att säljas, det får ligga kvar och ruttna. Men andra saker som vi inte har användning för kanske andra vill ha, och om de vill är det bättre att de köper de för en billig peng och sparar och sparar på naturens resurser.
Sen fick jag en välfärtjänt liten utskällning från min kompis att jag måste skärpa mig och sattsa mer på mina hästar. Så jag har skrivit en kort lista på vad jag ska jobba på den närmaste veckan med hästarna. Det ni ser nedanför är för glodis, Nickes ser väldit lik ut, som har uppgifter tagna från parelliconnect.com. Snaelilja har fått en egen där fokuset är förberedelse för körning, och Mathilda ska sluta bli nervös så fort man hoppar upp på henne. Jag tog tre saker i varje savvy för att göra det lätt för mig att avsluta "projektet". (jag älskar att börja med saker men har svårt att avsluta de) Jag har även strategiskt valt ut saker som inte kräver paddock eller andra stora ytor med bra underlag, eftersom jag inte har tillgång till det. (blöta gräs fält, gräspaddock, gräsrundkorall och grusvägar är det jag har att tillgå)
Online:
☐ I can ask my horse to put his hind feet on pedestal.
☐ I can send my horse sideways without a fence on a 22-foot Line for about 20 feet.
☐ I can stand in Zone 1 and ask my horse to go sideways at the end of the 22-foot Line.
Liberty:
☐ I can do a single spin.
☐I can Figure 8 my horse at Liberty at the walk.
☐ I can weave my horse through 4 cones at Liberty at the walk
Freestyle:
☐ I can play the Friendly Game by swinging my stick while mounted
☐ I can do a refined indirect and direct rein using a Savvy String around my horse’s neck (keeping the bridle/hackamore on) to change direction and my horse follows my suggestion/intention.
☐ I can do a full 360-degree turn with my horse's hindquarters staying inside a hoola-hoop-size area using 1 Carrot Stick and a casual rein.
Finesse:
☐I can go sideways without touching the reins and without sticks.
☐ I can do walk-trot transitions with a concentrated rein without losing the contact.
☐ I can walk, stop, and backup my horse with concentrated reins, using only my energy and seat for the transitions.
Från och med 1 augusti 2010 ska hästar enligt 5 kap. 1 § i L101 normalt sett dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Enligt samma kapitel 2 § i L101 kan sådan rastning ske i ridhus, paddock eller motsvarande där möjlighet saknas att anlägga rast- eller beteshagar. Det står ingenting om hur lång tid rastningen ska ske eller att den ska ske tillsammans med andra hästar. Undantaget är hästar upp till 12 månader, vilka ska rastas ihop med minst en annan häst.
Det verkar vara osäkert om dessa rastningskrav säkertställer att hästars rörelsebehov tillgodoses. Det kan antas, bland annat mot bakgrund av hur hästen evoloverats, att det är högst tveksamt om hästens behov av social kontakt överhuvudtaget kan tillgodoses då hästarna står i individuella boxar.
De krav på rörelse och social kontakt som finns i L101 kan anses motsäga den grundläggande 4 paragrafen i Djurskyddslagen (1988:534). Enligt denna ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Det finns massiva argument för att inhysning i individuella boxar medför en rad begränsningar för hästen, både vad gäller fysiologiska och beteendemässiga behov. Exempel på detta är, som tidigare tagits upp, restriktioner gällande rörelse, social interaktioner, ättider samt val av föda. Det är positivt att se att grupphållning och lösdrift är ett krav i djurskyddslagstiftningen vad gäller till exempel kor. Frågan är varför motsvarande krav inte gäller för häst.
Det finns en studie som visat att det går att få hästar att prestera lika bra på en diet bestående av enbart ett bra grovfoder, jämfört med en diet som innehåller både kraft- och grovfoder (Connysson, 2009). Resultat från studien tyder till och med på att hästar som utfodras med enbart grovfoder har större volym blodplasma, vilket skulle kunna göra dessa hästar mindre känsliga för uttorkning, till exempel under hårda tränings- och tävlingsförhållanden.
I de utfodringsrekommendationer för häst som SLU givit ut står att grovfodergivorna bör anpassas så att hästens ätuppehåll inte blir längre än 10-12 timmar (Jansson, 2004). Detta är ett betydligt längre ätuppehåll än de 3-4 timmar hästar skulle ha valt i fritt tillstånd.
Det är bra att ambitiösa hästägare söker information om utfodring och till exempel läser utfodringsrekommendationerna från SLU.
Tråkigt nog kan det ju innebära att det ses som godtabart att hästarna står utan foder mellan kl. 18 på kvällen och kl 7 på morgonen, vilket är tvivelaktigt ur djurvälfärdssynpunkt. Det verkar märkligt att detta är rekommendationer från SLU, som är ett ledande universitet inom svensk hästforskning, inte minst vad gäller etologi och djurskydd.
Det kan betraktas som mer etiskt försvarbart att rätta miljön efter hästarna än tvärtom. Även om domesticeringen brukar påstås vara en ömsesidig vinstsituation för djur och människa är det trots allt vi som bestämmer över hästarnas livssituation i fångenskap och med detta följer ett stort ansvar.
Tradition och prestation verkar ha stort inflytande på hästhållningen exempelvis på en av Sveriges ledande anläggningar, vilken bedriver bl.a. omfattande halvblodsavel samt utbildning av ridinstruktörer och unghästutbildare. Ett studiebesök på anläggningen avslöjar en verksamhet med otaliga boxplatser i K-märkta byggnader, men en högst begränsad betesareal i förhållande till hästantalet. Unghästar hålls i lösdrift och/eller gruppbox fram till att de ska ridas in, vilket i och för sig är positivt med tanke på utvecklingen av beteendestörningar. Det faktum att det på denna anläggning bedrivs utbildningsverksamhet och att verksamheten är en förebild inom svensk ridsport gör dock att det kan anses olämpligt att de värdefulla tävlingshästarna står på box och rastas individuellt ett par timmar om dagen i små gruspaddockar. Vid ett besök på anläggningen ser man hästar en och en i små grushagar, inte unghästarna på lösdrift. Det är viktigt för en stor utbildningsinstitution att föregå med gott exempel.
Vidare avråder Svenska Ridsportförbundet ridskolor från att hålla sina hästar i lösdrift med anledning av elevernas säkerhet vid hästhanteringen. Detta är ännu ett exempel där verksamheter som utbildar hästfolk i Sverige förespråkar individuell inhysning av hästar i boxar. Det verkar vara allmänt vedertaget att denna inhysning är förenlig med god hästhållning. Litteraturen pekar på det motsatta.
Utbildning i hur hästar fungerar som biologiska varelser borde få större plats i undervisningen på svenska ridskolor. Universitet, högskolor och gymnasieskolor är andra instanser som bör känna sig träffade av en nollvision gällande förekomst av krubbitning och andra stereotypier. Dessa instanser lägger kanske vikt vid hästens naturliga beteende vad gäller teoretisk undervisning, men det förefaller vara sällan detta omsätts i praktiken.
Ett stort ansvar ligger naturligtvis också på Sveriges övriga hästuppfödare, eftersom beteendestörningar ofta uppkommer under avvänjningen (t.ex. Waters et al., 2002). Stereotypier är svåra att få bort då de väl blivit en etablerad del av djurets beteendemönster. Detta innebär dock inte att ägare till hästar med stereotypier kan avsäga sig allt ansvar och inte behöver bry sig om problemet. Fri tillgång till grovfoder/bete, mycket utevistelse (eller lösdrift) tillsammans med andra hästar samt att öka möjligheterna till social kontakt med boxgrannar, är exempel på viktiga åtgärder för att förbättra djurmiljön och höja välfärden hos hästar med stereotypier. Dessa åtgärder är givetvis viktiga för välfärden även hos hästar utan beteendestörningar.
Nedan ser ni en bild på våra flickor från förra vintern, precis innan vi började med att ge höet i slow-feeding nät.
Behandling av beteendestörningar hos häst har traditionellt fokuserat på att mekaniskt förhindra hästarna att utföra beteendet, istället för att försöka finna dess underliggande orsaker.
Det finns dock, som tidigare nämnts, relativt svaga bevis för att krubbitning uppkommer genom observationsinlärning (Waran & Henderson, 1998; Cooper & Albentosa, 2005). Att ett flertal hästar på samma anläggning uppvisar stereotypier kan, enligt flera källor (t.ex. Waran & Henderson, 1998) antas bero på att dessa hästar är utsatta för samma problem och stressorer i sin miljö.
Den vanligaste metoden att förhindra hästen från att utföra beteendet är med en så kallad krubbitarrem, som gör det obehagligt eller omöjligt för hästen att spänna nackmusklerna tillräckligt mycket för att kunna dra in luft i svalget.
Om krubbitning har en stressreducerande effekt eller funktion i hästens digestion, kan förhindrande av beteendet leda till stress och försämrad djurvälfärd.
McBride & Cuddeford (2001) fann i en studie att krubbitarrem höjde nivåerna av stresshormonet kortisol på krubbitande hästar. Detta kunde dock inte kopplas till att själva preventionen av beteendet var stressande, eftersom ej krubbitande hästar (kontrollerna) också hade förhöjda stresshormonnivåer då de hade krubbitarrem på sig.
I samma studie påvisades dock också en sänkning i stresshormonnivåer direkt efter krubbitning, vilket tyder på att beteendet har en stressreducerande funktion.
Hästar som förhindrats krubbita under en kortare tid (24 timmar) har visat sig utföra beteendet mer frekvent efter perioden av prevention jämfört med hästar som inte förhindrats utföra beteendet (McGreevy & Nicol, 1998b). Beteenden som har en sådan återkopplingsmekanism gällande motivation, brukar antas ha någon typ av funktion för djuret (McGreevy & Nicol, 1998). Enligt samma källa argumenteras det ofta för att prevention av sådana beteenden kan inskränka djurets välfärd. Även Winskill et al. (1995) påpekar att förhindrandet av krubbitning kan leda till ökad frustration och att det riskerar resultera i att hästen börjar utföra en annan stereotypi.
Samma källa (Cooper & McGreevy (2002) påpekar att både krubbitning och matsmältningsproblem skulle kunna ha samma underliggande orsak, och att mag-tarmåkommor skulle kunna leda till stereotypi. Detta styrks av forskning som påvisat initialt högre förekomst av mag-tarmstörningar hos krubbitande hästar och där beteendet minskade då mag-tarmhälsan förbättrades med hjälp av en syrahämmande diet.
Hillyer et al. (2002) fann i en studie att krubbitning var en riskfaktor för att hästen skulle drabbas av kolik, men framhåller samtidigt att det är svårt att veta om det är krubbitning som orsakar mag-tarmstörningar eller tvärtom.
Hästar med stereotypier har visat sig ha potentiellt sämre inlärningsförmåga än hästar utan beteendestörningar (Hausberger et al., 2007). Föregående källa upptäckte i sin studie, att hästar med stereotypi misslyckades med en instrumentell uppgift i signifikant större utsträckning än övriga hästar. De hästar med stereotypier vilka väl lyckades krävde signifikant längre tid för att klara uppgiften. I studien uppmärksammades också, som nämnts tidigare, att hästarna med beteendestörningar spenderade mindre tid med att ligga och sova än övriga hästar, vilket antyder att inlärningsproblemen är kopplade till mekanismer som har med uppmärksamhet att göra.
Förekomst av beteendestörningar har kopplats samman med hur mycket tid hästen spenderar i stallet (McGreevy, 1995b). Föregående källa kom i sin studie fram till att hästar som spenderade mer tid i stallet hade signifikant högre förekomst av de abnormala beteenden, jämfört med hästar som vistades mer i hage.
Christie (2006) styrker också i en studie att daglig utevistelse med möjlighet att beta gräs minskar risken för orala stereotypier.
Risken för orala stereotypier verkar öka då hästar inte har möjlighet till sociala interaktioner i form av fysisk kontakt med andra hästar i stallet.
Risken att utveckla abnormala beteenden har också, i en omfattande studie av Waters et al. (2002), visats öka då föl avvänjs abrupt genom att stallas upp individuellt i box. Även Bachmann et al. (2003) kommer i en studie fram till att taktil kontakt med andra hästar är viktigt för att förhindra uppkomsten av stereotypier.
I vilt tillstånd sker avvänjning normalt då fölet är 8-9 månader gammalt (Duncan et al., 1987), och framför allt yngre ston kan ge di så länge som fram till 8 veckor före nästa fölning
Nicol et al. (2002) påvisade i en studie att krubbitande föl hade signifikant högre förekomst av inflammation och magsår i magsäcken samt lägre pH i avföringen än föl utan stereotypi.
Att utfodra föl med kraftfoder i samband med och/eller efter avvänjning har visat sig kunna ge en 4 gånger större risk att hästen ska utveckla krubbitning (Waters et al., 2002). Hästars mag- och tarmsystem är inte fysiologiskt anpassat för att bryta ner den stora mängd stärkelse som spannmålsfoder består av (t.ex. Budiansky, 1997).
Föl som placerades i individuella boxar utan kontakt med artfränder löpte
dubbelt så stor risk att utveckla stereotypa beteenden, jämfört med hästar som placerades i fölgrupper i paddock eller på bete efter avvänjning. Även föl som placerades i små gruppboxar i stall löpte större risk att utveckla beteendestörningar jämfört med föl som fick gå i paddock eller på bete med andra föl efter avvänjning.
McGreevy & Nicol (1998a) hittade i en studie tecken på att krubbitande hästar är beroende av fri tillgång till grovfoder och/eller möjligheter att krubbita för att dess mag-tarmaktivitet ska vara normal.
Hästar hålls under förhållanden som skiljer sig markant ifrån den miljö de evolverats i.
Individuella boxar tillåter hästen att ”gå runt” i boxen, men ger ändå restriktiva möjligheter till rörelse. En del boxar har heltäckande mellanväggar, andra liggande eller stående former av galler/rör eller rutnät på den övre delen av boxväggen. Dessa möjliggör mycket begränsade sociala interaktioner mellan hästarna.
Tätortsnära hästhållning tenderar också att sakna tillgång till lämpliga betesmarker, vilket kan leda till att hästar hålls uppstallade i 23 timmar per dygn medan de rids eller tränas den resterande timmen. Enligt flera källor är detta förfarande också vanligt vad gäller dyra tävlings- och avelshästar i Europa, eftersom skaderisken anses för stor för att de ska släppas fritt i en inhägnad.
Enligt 5 kap. 1 § i L101 ska hästar normalt sett dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. För föl och unghästar upp till 12 månader ska denna rastning ske tillsammans med minst en annan häst. Mängden utevistelse kan dock variera mycket mellan olika stall, beroende på vilken träningsdisciplin det gäller, vilken veckodag det är, perioder på året med mera.
Att ge kraftfoder med högt energiinnehåll för att tillgodose hästens närings- och energibehov kan göra att hästens behov av att äta ca 16 timmar per dygn inte uppfylls.
Kraftfodret är fattigt på fiber men rikt på stärkelse, vilket kan leda förändringar av pH och andra störningar i hästens mag-tarmsystem, som är anpassat för en diet rik på cellulosa men fattig på protein och stärkelse.
Gemensamt för de flesta beskrivningar av stereotypier är att dessa abnormala beteenden i princip bara iakttagits hos djur i fångenskap och därför kan antas bero helt eller delvis på att djuren hålls i miljöer som inte är optimala för dem. En del forskare anser också att utförandet av stereotypierna i sig ger en sänkt välfärd på grund av tids- och energikostnader och försämrad hälsa och livskvalité hos dessa djur. Andra forskare anser att de djur som utför stereotypier kan ha en bättre välfärd än andra djur i samma miljö, eftersom de utvecklat strategier att hantera stress i en defekt djurmiljö.
Hästens beteenderepertoar har i vilt tillstånd utvecklats och anpassats för ett liv i flock där födan till huvuddelen består av gräs, och där predation undviks genom tidig upptäckt och flykt.
Hästen har evolverats så att den kunnat utnyttja växter och växtdelar som andra betande djur inte klarar att överleva på. Detta är växter med lågt energi- och proteininnehåll men med högt cellulosainnehåll. Föda hos frilevande hästar varierar med tillgång och årstid och kan, förutom gräs, bestå av löv, blad, rötter och andra delar från ett stort antal växter.
Hästar är så kallade ”trickle feeders”, vilket innebär att de äter lite åt gången men ofta, och ägnar en stor del av dygnet (16-18 timmar) åt att söka och inta föda. Perioder av uppehåll i ätandet är vanligen inte längre än maxialt 3-4 timmar.
Utseendet har förändrats drastiskt hos många djurarter under domesticeringen, men trots detta har beteendet enligt många forskare påverkats i relativt begränsad omfattning . Hästen är inget undantag och dess fysiska såväl som beteendemässiga behov har ändrats i mycket begränsad utsträckning under domesticeringsprocessen.
Hästen har således fortfarande behov av social kontakt med artfränder, tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig fritt och fly undan eventuella faror, samt av att söka och inta föda minst 16 timmar per dygn.
Det är så roligt när man är sjuk, jag var jätte anfådd och var tvungen att sätta mig ner och vila, bara efter att ha stretschat hästen jag ridigt. Min sits var väll inte bäst heller, det blev jobbigt så snabbt.
men tre hästar har fått röra på sig idag, och resten fick bra komma in, fått mineraler och hovarna sprayade med äppelcidervinäger.
Idag kollade jag även vad glodis,( ploblem bock hästen som på grund av att hon hade bett när hon hade en vargtand, började bocka) sa om att ha bett på sig igen. Och hon sa faktskt inte så mycket. Först lite godis när hon hade det framför mulen. Eftersom hon inte ha något då så testade jag senare att stoppa in det. Hon tugga lite men snart var hennes mun lugn och ville ha med godis. Helt otroligt. Så för att inte pusha det så tog jag av bettet, stoppade in det igen, och sen tog av det och red ut. Bettet underlättar vid formgivning med mera, och jag vill att hästen jag rider ska kunna stopp sväng och böjning innan jag använder bettet. Så nästa gång får vi se vad glodis säger när hon får ha på sig bettet mer.
Hundarna fick följa med två gånger idag, både när jag red Glodis, och Lilja. Gamla (19 år) Lilja är faktiskt väldigt känslig, och går i en fin lång och låg form, böjning och öppna utan problem i skitt, formen finns där även i traven, men hon har tappat en hel del i galoppen. blir knappt ett språng i ren galopp, så idag körde vi spring-motivation. Jag bad om mer fart, och så fort hon gjorde det stannade vi och hon fick godis. Det tog inte lång tid innan hon förstod att det gäller att vara snabb frammåt och snabb på att stanna. Super! Det är så det ska vara, varken tyglar eller skänklar behövs.
Nicke fick träna lite med pallen, och bekanta sig lite med runkorallen. Och idag gick han även ner lite djupare i bugningen! Långt ifrån en bugning men på rätt väg :D Han vill hela tiden komma in till mig och han är ju så söt så då får han det och så myser vi lite och så hinner jag glömma bort vad det var vi höll på och tränade, mitt guldfisk minne. Han är nog även enda hästen som är väldigt snygg nu på vintern, för han är svart istället för svartbrun, samtidigt som han har "fin" päls, och inte sån lång och sträv som islandshästarna har.
(bara för att jag vill ha en svart häst så kommer nästa häst säkert bli fux, bara för att vi redan har massa fuxar)
Nedan ser ni en snygg svart (stor) häst som är en av mina elever här i norrköping :)
Igår var det lektioner hela dagen det är så roligt att se hur stor skillnad det blir på hästarna! Passade även på att ta någon bild på ekipagen.
Nedan kan ni se en bild på en av mina elever som är ett strålande exempel på hur det ska se ut när man hämtar hästen i hagen, eller vad det kanske hästen som hämtade henne? I vilket fall stod hästen i en hage den inte brukar stå i för att äta lite extra gräs, den hade även en kompis där. Ändå kom hon ända fram till grinden när det var dags att leka.
Men idag är jag något krasslig, och har knappt någon matlust, vilket är ovanligt. Ser fram emot kvällen då det blir att ligga i sängen och kolla på nyutkomna serier och fortsätta med hemsidan. På förfrågan så skriver jag lite om filmerna i galleriet, sen har jag lite bilder från lekionerna att lägga upp, och även många fler ideer, som en horsenality karta på svenska, ett kapitel om hur man börjar med parelli, med mera med mera..
Snart bär det av till hästarna, nu börjar hårdträningen för de lurviga djuren. Några ska köras in, några ska få leka och lära i rundkorallen, en ska vänjas vid bettet, en ska fortsätta länga sin överlinje o.s.v.
Imorgon är det fler lektioner och så får vi se om, eller snarare när jag blir egen företagare.
ibland vet man inte vad man ska göra i sitt liv. där är jag. jag vill hålla på med hästar, bli parelli intruktör om parelli godkänner mig. så mycket vet jag. sen är det tomt. Så idag flyttade jag och nicke tillbaka till norrköping. Mina två andra pojkar är kvar i jönköping, (min pojkvän och frodi).
Innan Nicke lastades idag så kollade vår fysioterapeut igenom honom,(det var bara en vecka sedan han behandlades första gången så det var bara för att han skulle flytta.) och hon var positivt överraskad över hur mycket han hunnit förändras. Muskelskadorna blev "mindre" och mjukare och han var även mjukare i musklerna. Det känns superkul!
Sen var det dags att gå in i transporten, inte hans favoritställe, men det gick ganska så bra, inga stora panik-stunder, endast en faktiskt. han var inte helt 100 med att gå in själv, med mig bredvid transporten. Han kom in helt, men ville inte stanna kvar. så då gick jag in och försökte innifrån. Då var det nästan inga problem. Mamma fick lyda mina årder och klappa (smeka) honom på rumpan i omgångar och flytta väggen fram och tillbaka någon gång sen va han lugn. Bilden visar Nicke på ett stopp under resan. Han var faktiskt knappt svettig när vi kom fram, åt även något då och då under resan. Och väl framme var det mer mat som gällde. Han är så duktig :)
Idag kom ett brev på posten, från Svensk travsport. Vad vill de hemska människorna? Nae då har jag tydligen blivit hästägare. Intressant, tack mamma för förvarningen.
Det har tagit oss fyra år att få äga Nicke på papper, så ingen behöver vara orolig över att vi har skaffat fler, det är fortfarande 7. (men jag hoppas någongång köpa en "tävlings-unghäst"..)
Men det var ju roligt att få massa papper och erbjudanden om trav och galopp. (framförallt när Nicke har startförbud) Min favorit (inte) broschyr är "Älskade travsport" - Världen som får vår passion att växa. Där vill de, som om det inte är tillräckligt med hästar som dör och lider, öka travsporten, med mer hästägare, andelar, publik (mer pengar).
Jag har ignet emot att hästar drar en sulky, eller att människor skulle vilja se om min häst är snabbare än grannens. Men så fort det kommer pengar in i bilden, så förvandlas hästarna till redskap. Trav och galopp är allra värst då utomstående människor, som inte har något med hästar att göra, kan tjäna pengar på dem. USH!
Men det är härligt att Nicke slapp åka till himlen, och efter flera år har han åkerhämtat sig. Och vi har lärt oss massor på vägen! Varmblod är en annan sak än små (eller lite större) kallblod. Framförallt fysiskt.
"Horses teach humans, humans teach horses" - parellis princip nr.7. Den beskriver verkligen min och Nickes relation. Utom honom hade jag fortfarande varit dödsrädd för stora hästar och bockande hästar. (så fort jag kom över bock-skräcken så slutade han att bocka) Tycker det är ganska roligt att det blev just Nicke min mor lyckades få mig ägare till (hon har försökt med andra av våra hästar också). Jag och Nicke har fått en ännu tajtare relation, och han är även hästen på min logga, på hemsidan.
Ännu mer passande var att det kom en tårta på posten (bokstavligt talat) som en försenad födelsedagspresent. Firar Nicke med den istället. Nicke har även ingen transportgrimma som passar hans större huvud, så han fick sig en helt egen, ljusbrun med vita sömmar idag. (kan hända att han får dela den med Mathilda när hon ska ut och resa)
Igår fångade jag Nickes tunga på bild, han tycker om att sträcka ut den när han dricker.
De ser väldigt olika ut,jag kan inte säga att nr.2 är väldigt typisk för USA, men överlag är deras transporter mer öppna, denna är bara så öppen som den kan bli. Till och med en shettis eller islandshäst skulle kunna kolla ut och hålla koll.
(den andra såg jag på min favoritkanal, Animal planet, den används av djurpolisen i houston)
(jag har varit dålig med personliga uppdates dessa veckor då jag varit hos pojkarna i jönköping)
Innan helgen behandlades Nicke av min vän som är Fysioterapeut . Han hade inga stora problem, förutom att han är mer musklad på sin vänstra sida, vilket inte är konstigt då han har gått på travet, och vänster varv är det enda de springer åt.
Sen fick jag lite läxor, hela han ska masserad tre gånger på vardera sida innan han rids för att sätta igång cirkulationen. Efter ridningen ska han stretcha hals och ben.
Har det hjälpt?
Nicke har alltid avskytt ojämt terräng, det vi har försökt jobba på det, men det har varit otroligt otroligt svårt! Men i paddocken låg det kvar några bommar och mini mini hinder. Då tänkte jag att han får en godis efter varje bom han tar sig över. först skritt, och efter andra-tredje försöket kunde han gå över en bom utan att tveka. Senare även i trav. Snart kunde han även ta sig över mini hindret som var uppbygd melan två tunnor, (han tycker inte om tunnor). När jag red kudne jag även hoppa det lilla hindret utan problem.
Dagen där på slor det mig, HAN HAR ALDRIG TAGIT SIG ÖVER BOMAR ELLER HINDER SÅ LÄTT! Så under vårt andra pass vart det lite mer hoppning!
Under det andra passet upptcäkte jag att han ogärna hoppar i galopp, utan saktar av till trav. Men hoppar ganska så bra :) även i ridningen så hoppade han villigt o trav, men om jag satte honom i galopp innan så blev han väldigt orolig, bröt av till släng trav och ville undvika hindret. Det är nästan lite för roligt att hoppa :)
Idag fick vi lära oss att om man tar en frisk häst som aldrig varit i ett stall och stallar in den, kommer den efter bara 5 timmar ha en inflamation i luftvägarna.
.."En häst som utsätts för den här typen av stress under en längre tid kommer att få fysiska problem - till exempel magsår, viktnedgång och nedsatt immunförsvar. I de tidiga studierna på området var det inte ovanligt att djuren i förlängningen dog i de fysiska sviterna av inlärd hjälplöshet. Det har visat sig att om hästen ges möjlighet att kontrollera åtminstone vissa faktorer i sitt liv - till exempel när den ska äta, vilka hästar den ska umgås med eller när den ska gå ut i hagen - kan den vara lättare att träna och att lära nya saker. Risken för att den ska må psykiskt dåligt minskar också."..
I helgen var jag och min pojkvän i Göteborg för att fira min födelsedag. På söndagen gick vi till Universeum. Såklart tittade jag inte på hur söta de små grodorna eller aporna var, utan jag kollade såklart i fröst hand på deras levnadsförhållanden, och för att sedan inte må för dåligt av det focuserade jag på att ta bilder på djuren med min telefon..
Jag måste säga att alla de flesta djuren hade burar med inredning som liknade deras riktiga levnadsförhållanden, vilket är bra. Vissa fiskar, såmfåglarna och aporna hade nog det bäst, då de hade Mest utrymme på få djur, och kunde hoppa/simma/flyga runt som de ville.
Tyvärr ser det ju vackert ut med många fiskar på ett ställe, men detta beror ju egentligen på att de inte har tillräckligt med utrymme att vara på och måste därför trängas. "Såg hajens" (vet inte om det heter det men dens näsa såg ut som en såg) hade ett beteende jag tror kan liknas med boxvandring hos hästar. Denna simmade runt och runt och runt år samma håll lika fort och likadant hela tiden. Beteendestörning?
En del av fiskarna hade lite tunnlar och flera små utrymmen att vara på. Men det var en stor östersjöfisk som tagit sig upp till ett litet utrymme där det egentligen bara skulle sitta en fågel. Men den fisken simmade runt och runt och runt, och vid ett ställe tog den sats och försökte hoppa över glaset, såg det ut som. (filmade även detta) Skulle vara intressant att höra av sig till en fiskexpert och se vad denne skulle säga om beteendet.
Samtidigt är det i vissa fall bra att de har flera individer av samma djur då även om djuren inte lever i flock så är de i behov av varandra. Så det fanns oftast minst 2 individer av samma art, men i vissa fall fanns det alldeles för många. Där hade ett mindre antal gjort förhållanderna mindre.
De enda ormarna som hade så stor burar att de kunde vara helt utsträckta var de svenska (för att de är så "små" och hade vertikala utrymmen att vara på). även anakondorna hade troligtvis kunnat ligga utrsträckta på "land" men inte i vattnet vilket är där de var mest. Resten av ormarna hade inte så pass stora burar att de kunde ligga helt utsträkta...
Nedan kommer lite bilder på de små djuren. Nog om exotiska djur, tillbaka till hästarna!
Nu är min hemsida så gott sm färdig. Kanske kommer något om mina hästar senare, eller inte, jag får se. Det ska i alla fall komma en sida med "Hur man börjar med Parelli"
men nu fungerar galleriet, med både bilder och filmer!
Det finns förklarande texter och videor om Parelli och Horsenality.
Jag har även stoppat in lite viktiga länkar lite längre på vänster sidan här på bloggen. Ta en titt på dom!
Jag var där i england, men just detta fick vi volontärer inte se för att mäniskorna var lite för sega, och ville hellre gå runt och shoppa än kolla på fint horsemanship! Det härliga i klippet är att hästen inte vill hoppa tunnorna, ibland går det inte som man vill även om man är instruktör.
