Den 14/3 kommer en föreläsning om "Hästens naturliga bettenden" äga rum i Norrköpingstrakten! Föreläsare är Margareta Rundgren som anses vara en av Sveriges absolut främsta experter på Hästens beteende.
Bor du i Norrköping och behöver lite inspiration i vinterkylan?
Jag ska på söndag hålla en Parelli tematräff där jag tagit fram de bästa videoklippen/filmerna för att ge er lite nya idéer om vad man kan göra med sin häst!
Tänkte ta Glaeda och upprepa det jag gjorde sist, men hon var ganska uppspelt och var, som hon ganska ofta är, övertygad om att det lever något farligt i andra änden av hagen. Så jag gjorde bara lite Liberty på avstånd med henne.
Istället ville mathilda att jag skulle leka med henne, eller snarare mysa. Hon stoppade in huvudet i grimman och sen stod vi och myste i solen.
Glömde nämna att jag tog med mig en boll i hagen, medan jag gick och vägde hur mycket som flickorna hade kvar av sin ranson hö så var det såklart Glaeda som först var tvungen att gå och nosa på den. Hon är Så otroligt söt! Borde haft en kamera med mig.
Men jag och Mathilda lekte lite med bollen, putta på den är ju inte problem, gå sideways så hon sparkar på den med bakbenen, eller får den under magen är inte heller några problem. Nästa steg var att kolla om hon brydde sig när jag tog upp den på henne. Hon tyckte inte så mycket, jag kunde studsa den och göra lite allt möjligt. För att hon också skulle se en mening med att ha den på sig så kliade jag henne under magen medan hon hade bollen på sig. Det var väldigt uppskattat. Det blir nog denna dam jag filmar Liberty Level 3 med senare i vår!
Frodi och jag tog vår andra "riktiga" ridtur. Behövde knappt värma upp, han var med mig 100% och alla lekar och faser satt som de skulle. Han var redo för nya äventyr. Denna gången hade han ett antal trösklar, men det var ingenting (om man jämför med Mathilda som blir ett nervvrak). Vi red en bit, gjorde lite transitions,( igångsättningar och avsaktningar) på hemvägen tänkte jag för skojs skull testa och se vad jag kan förvänta mig av han. i skritt, började jag trava i min kropp, han kommer direkt in i en jämn o fin trav. jag saktar av i min kropp, och han saktar av. jag börjar galoppera, och han börjar galoppera. Jag ber om halt och back, och han svarar direkt. HELT OTROLIGT!
Det är Andra gången jag ens ber om galopp, (första gången testa jag bara vad som skulle ske). Under hela den här tiden hade jag händerna vid manken utan att röra tyglarna. Han är Helt otrolig!
På hemvägen går vägen precis bredvid stonas hage, det är dock träd så han inte riktigt kan se dom. Men han blir fortfarande upphetsad och vill tölta fram. Så jag tog tillfället i akt och påbörjade lite töltträning.
Längtar fortfarande efter våren, så jag kan börja träna ordentligt och inte tänka på att antingen kommer hästen att bryta benen eller drunkna i snön.. Framförallt för Frodi för att kunna be honom om den uppmärksamheten han bör ha på mig, och inte på stona. Nedan ser ni Frodi en dag gammal ligga och vila bland vitsipporna.
Tanken var att jag skulle leka med Frodi så jag tog med mig ett natural hackamore (grimma med tyglar + ledrep så man är redo för allt), så gick jag och hälsade på tjejerna.
Då såg jag Glaedas mystiska blick och jag kunde bara inte gå därifrån utan att leka med henne. Så vi började lite löst i hagen. Sen gjorde jag "refined Level 1" då man med otrolig presition tar på grimman, att man verkligen gör allting helt helt rätt och hästen svarar positivt, alltså hjälper till med att ta på grimman. Inte hennes favorit syssla så det tog ett tag.
Sen gjorde jag en hel del friendly med repet, det är otroligt hur misstänksam hon är till saker jag gör från marken. Gjorde även lite sideways mot mig vilket jag aldrig gjort förut, men kom så naturligt. Älskar hästar som är så smarta! Sen hoppade jag upp, jobbade på känsligheten, faserna. Sen upptäckte jag att hon tyckte flaxande var jobbigt, så det blev en hel del friendly game, fast uppsuttet. Har jag inte jobbat på förut, vilket jag verkligen borde gjort, med alla hästar. Nu kunde jag köra helikoptern och slå i marken (eller andra hästar) med repet från ryggen utan att hon reagerade allt för mycket. Bör göra det flera gånger i rad för att befästa mönstret.
Till sist hjälpte vi mamma med höet genom att bära det ridandes. Perfekt med tanke på förberedelsena vi gjorde, kunna styra med minsta signalerna och inte vara rädd för saker där uppe. Det är härligt att solen tittar fram, nu får även flickorna sol i deras hage. Jag är obeskrivligt trött på vintern nu! Därför får ni njuta av en vårbild från Frodis första dag den 5 maj 2007.
Tålamod är alltid bra att ha. För är det inte så att man har en häst som man måste ha tålamod till, så behöver man tålamod till sig själv för att tro på det man gör och på att man faktiskt kommer lära sig det, för hästens skull.
Jag började med lite catching game med Lilja, LB Introvert. Desto mer jag vill, desto saktare går det kan man kort beskriva dagens lilla play session. Jag tog henne lite som en kul grej mest för att testa mig själv då det var länge sen jag lekte med en typiskt LB Introvert. Om jag själv får välja, föredrar jag hästar som rör på fötterna, hästar där jag knappt får blinka för att hinna med.
Lilja är rena motsatsen. Bokstavligt talat så ser det ut som om hon ska ramla omkull av trötthet just då hon faktiskt tänker som mest. Det är sådana hästar man gärna går på hårt med för att "de inte lyssnar" / "är slöa", men sanningen är den att de tänker bara så himla mycket att de inte Hinner uppfatta + överväga det vi vill. En omotiverad elev som mer än gärna tänker på annat uppfattar inte lika mycket som en motiverad elev som Älskar ämnet läraren pratar om. Att bestraffa ouppmärksamheten kommer inte att göra eleven (hästen) frivilligt mer uppmärksam eller intresserad. Sen kan det finns tillfällen då man använder sig av en högre fas (viftar eller swishar med sticken+ stringen), men då i syfte att överraska. Men grundproblemet är då fortfarande kvar, motivationen.
Mitt mål med lilja idag var att få henne motiverad till att vara med mig, men mest bara att se vad som hände och när det hände. Jag tog aldrig på en grimma utan vi var kvar i hagen. Att få hennes uppmärksamhet var inte så svårt, det gällde bara att göra alla rörelser otroligt sakta med mycket pauser för betänketid. Att få henne följa med var desto svårare, hon tog ett steg sen kände hon inte att det var värt det längre. Då blev hon lite kliad i örat vilket hon tycker om. Sen bad jag henne igen, jag fick två steg. Mönstret jag upptäckte här vad att desto kortare tid hon fick "vila", desto kortare gick hon nästa gång. Alltså är det bättre att vänta för länge än för kort.
Men vi lyckades komma fram till ett hönät där vi tog en längre paus. Då la jag även ut en morot som jag bad henne leta efter. DET fick henne att piggna till. Först var det kort avstånd mellan morötterna, som jag vart efter utökade. Nu var hon motiverad, och så fort jag gick åt något håll var hon med. En fas 1 var nu en fas 1 efter bara någon sekund, inte efter 10. Men det fanns en hake, jag blev för glad för framstegen och därigenom snabbare i mina rörelser när jag förflyttade mig, detta resulterade i att hon tvärstanna. Tillbaka på ruta 1. Även om hon var motiverad så fungerade min "höga" energi på det sättet att det tryckte ner hennes. Desto med jag rörde på mig, desto mindre gjorde hon. Det ska vara tvärt om..
Personlig note : Med Lb Introvert hästar:
Tänk på att göra ALLT 1000 gånger saktare, ge dom mer tid, bli inte lurad av att de "somnar", tvärt om. bli inte för glad, snarare tvärt om, ta det lugnare.
Sist tog jag Glodis och gjorde massa friendly game med flagen (stick med platspåse) Det gick bra, lite extra läskigt när jag släpade den vid hennes ben, men hon var långt ifrån rädd, bara misstänksam.
Han är HELT OTROLIG! Inte gjort något på en vecka, om inte mer. Men såg idag att vägen in i skogen var ridbar/gångbar så Frodi och jag kunde ta vår första egna skogstur. Min förhoppning var att ta sig till bommen, (ca 400m? bort) och ta den tid den tar, oberoende på om jag sitter på eller går bredvid.
Började såklart i hagen med att kolla så att allt sittter och så han inte blir rädd för lätena min overall kan göra (trädgrenar gnids mot, karborreband m.m.) Kollade även så att han inte tyckte repen var ovanligt konstiga eller läskiga, han var lite skeptisk men det fixade vi snabbt. Hoppade upp och kollade så allt fungerade.
Sen hopade jag av och gick från zon 3, (sadelläget) en liten bit på "vägen" för att se hur han är. Och det var inga problem, han va lugn och väldigt motiverad till att gå på nya äventyr. Så jag hoppade upp. Aldrig ridit på en så lugn men ändå glad och pigg häst! han var jätte avslappnad, inte ett tvivel eller någon tröskel hade han. Han trampade på som bara den. Att stanna var inte hans prioritet men han gjorde det, inte på en fas 1, men det kommer snart, om det är något mina hästar ska kunna så är det att stanna. Med tanke på hans lugn så vågade vi oss även på att trava, inga problem. Han var då fortfarande pigg och glad och det viktigaste, kontrollerbar. Jag kände att han inte skulle ha något emot att springa ännu fortare, så jag började galoppera lite i min kropp, det tog 2 sekunder för honom att lista ut vad mitt "gungande" innebar. Han är heeelt otrolig!
För att inte göra för mycket vände vi strax efter bommen, trots att vi kunde fortsatt en bra bit till. Det är lätt att göra för mycket när det går så oväntat bra! Även på hemvägen gjorde vi lite gångartsbyten, halt, back, skritt, trav, galopp, halt, back o.s.v han blev lite pigg där men det var väntat och fortfarande kontrollerbart. Han är helt otrolig, känns som om Han kan ta Level 4 på nolltid (jobbar på Level 2 just nu). VILL BARA HA VÅR NU!
Mycket bra skrivet, har själv den senaste tiden pratat med om det och funderat på att dela med mig av mina tankar. Håller verkligen med i det hon skrivit då jag själv ser exakt samma beteenden i vår flock.
Finns dock en grej till som jag sett i vår flock som Norah inte nämner. "Rangordningen" vem flyttar på vem är inte så enkel och "logisk" som man tror. Oftast tänker man att den som är nr2 kan flytta på alla andra förutom nr1, nr3 flyttar på alla andra förutom nr2 +1.
Men i vår flock är det endast nr 1, ledarhingsten (vallack) Nicke som alltid har sin ledarposition. Stona verkar ha något annat system.
Oftast kan man se att det är antingen Glodis eller Glaeda som är ledarstoet, mestadels Glodis. hon är alltså nr2, sen vill jag säga att Lilja kommer nr3 .
Glaeda nr4.
Mathilda nr5
(längre ner vet jag inte riktigt hur det ligger till i dagsläget faktiskt)
Men nu är saken den att Glodis(nr2) flyttar ALLTID för Glaeda(nr4), trots att Glaeda är i ordningen nedanför henne. Likaså kan Mathilda(nr5) flytta på Lilja(nr3) ibland, trots att även hon annars är lägre i rang. Samtidigt som Glaeda (nr4) ibland tar ledarsto rollen (nr2) så går hon Alltid undan för Lilja(nr3), likaså går Glodis(nr2) alltid undan för Glaeda(nr4).
Vad detta riktigt beror på jag jag bara spekulerat kring. Jag misstänker att det kan ha o göra med personliga band, då Lilja och Glaeda sen länge gott ihop, då Glaeda var ung och innan hon blivit så säker i sig själv för att kunna klättra i ordningen. Därför kan de, mellan sig, ha en förutbestämd ordning där Glaeda alltid går undan för Lilja.
Likaså tror jag relationen mellan Glodis och Glaeda fungerar likadant då Glodis är yngre och troligtvis gått med Glaeda tidigare och de har då behållit den respekten för varandra.
Mathilda-Lilja fallet är dock helt nytt och beror därigenom på något helt annat, min misstanke, deras egen horsenality.
Lilja har blivit äldre och verkar ha tappat krigslusten. Mathilda däremot har genomgått en stor förändring de senaste åren. De första halvåret var det så att hon bokstavligt talat kissade på sig så fort någon häst kom i närheten av henne (inte brunst). Nu har hon klättrat upp en bra bit och försvarar gärna sina hästar från andra (att försvara är ledarens uppgift) Jag tror Mathilda ständigt är i en personlig utveckling där hon om några år möjligtvis är ledarstoet, nu gör hon sitt bästa men är inte tillräckligt självsäker för att vara där än.
Men även där har jag sett en utveckling hos henne när vi jobbar från marken där hon nu mer och mer blir Left brain och börjar ta för sig och faktiskt vågar lämna mig för en lite längre sträcka.
