Tålamod är alltid bra att ha. För är det inte så att man har en häst som man måste ha tålamod till, så behöver man tålamod till sig själv för att tro på det man gör och på att man faktiskt kommer lära sig det, för hästens skull.
Jag började med lite catching game med Lilja, LB Introvert. Desto mer jag vill, desto saktare går det kan man kort beskriva dagens lilla play session. Jag tog henne lite som en kul grej mest för att testa mig själv då det var länge sen jag lekte med en typiskt LB Introvert. Om jag själv får välja, föredrar jag hästar som rör på fötterna, hästar där jag knappt får blinka för att hinna med.
Lilja är rena motsatsen. Bokstavligt talat så ser det ut som om hon ska ramla omkull av trötthet just då hon faktiskt tänker som mest. Det är sådana hästar man gärna går på hårt med för att "de inte lyssnar" / "är slöa", men sanningen är den att de tänker bara så himla mycket att de inte Hinner uppfatta + överväga det vi vill. En omotiverad elev som mer än gärna tänker på annat uppfattar inte lika mycket som en motiverad elev som Älskar ämnet läraren pratar om. Att bestraffa ouppmärksamheten kommer inte att göra eleven (hästen) frivilligt mer uppmärksam eller intresserad. Sen kan det finns tillfällen då man använder sig av en högre fas (viftar eller swishar med sticken+ stringen), men då i syfte att överraska. Men grundproblemet är då fortfarande kvar, motivationen.
Mitt mål med lilja idag var att få henne motiverad till att vara med mig, men mest bara att se vad som hände och när det hände. Jag tog aldrig på en grimma utan vi var kvar i hagen. Att få hennes uppmärksamhet var inte så svårt, det gällde bara att göra alla rörelser otroligt sakta med mycket pauser för betänketid. Att få henne följa med var desto svårare, hon tog ett steg sen kände hon inte att det var värt det längre. Då blev hon lite kliad i örat vilket hon tycker om. Sen bad jag henne igen, jag fick två steg. Mönstret jag upptäckte här vad att desto kortare tid hon fick "vila", desto kortare gick hon nästa gång. Alltså är det bättre att vänta för länge än för kort.
Men vi lyckades komma fram till ett hönät där vi tog en längre paus. Då la jag även ut en morot som jag bad henne leta efter. DET fick henne att piggna till. Först var det kort avstånd mellan morötterna, som jag vart efter utökade. Nu var hon motiverad, och så fort jag gick åt något håll var hon med. En fas 1 var nu en fas 1 efter bara någon sekund, inte efter 10. Men det fanns en hake, jag blev för glad för framstegen och därigenom snabbare i mina rörelser när jag förflyttade mig, detta resulterade i att hon tvärstanna. Tillbaka på ruta 1. Även om hon var motiverad så fungerade min "höga" energi på det sättet att det tryckte ner hennes. Desto med jag rörde på mig, desto mindre gjorde hon. Det ska vara tvärt om..
Personlig note : Med Lb Introvert hästar:
Tänk på att göra ALLT 1000 gånger saktare, ge dom mer tid, bli inte lurad av att de "somnar", tvärt om. bli inte för glad, snarare tvärt om, ta det lugnare.
Sist tog jag Glodis och gjorde massa friendly game med flagen (stick med platspåse) Det gick bra, lite extra läskigt när jag släpade den vid hennes ben, men hon var långt ifrån rädd, bara misstänksam.
Think Natural
/J
