Vi var på foderföreläsning som
Bråvikens AR sällskap anordnade. Hon som höll i föreläsningen heter
Sara Slottner.
Föreläsningen var överlag bra, jag jämförde självklart allt med den tidigare föreläsningen vi varit på. Jag kan kort säga att den var bra för nybörjare på ämnet. Hon förklarade mycket bra, dock kunde hon tryckt lite extra på de punkter där det faktiskt blir fel. Då kunskap om hästens utfodring inte är allmänt vetande bland hästmänniskor. Sen blev jag även förvånad över att hon knappt nämnde hästens behov av rörelse, både för matsmältningsprocessen men även överlag. Detta nämnde St Hippolyt agronomerna, Men Sara får plus för att hon berättade om hästens tuggreflex vilken styr hästarnas mättnad, vilket de andra agronomerna inte nämnde. Hon sa även tidigt i föreläsningen att hästarna måste inte bara ha tillgång till vatten utan även tillgång till att få dricka vattnet SNABBT. De har trots allt endast varit tamhästar 0.3% av all den tid de funnits på jorden. och livsfarliga rovdjur kan fortfarande finnas vid vattenhinken.
Det var dock några punkter där det finns nyare forskning på.
Sveriges marker är uttarmade och hästar i skandinavien har oftare mineralbrist, vilket visar sig i synliga symptom. Därför är den gamla sägnen om att hästarna endast behöver selen tillskott inte dagsaktuell.
Fun fact är också att det visat sig att hästar faktiskt föredrar KALLT vatten, framför ljummet. Sen är det så att de dricker Mer av det ljumma, än vad de dricker av det kalla.
Unghästar bör födas upp på ett sådant sätt så att de blir hållbara, framförallt ur fodersynpunkt. Men, som även min bordsgranne sa, vad händer med den vuxna hästen? Om det är bra för unghästar att växa upp i flock på kuperad terräng med bra och stor tillgång på grovfoder, varför skulle detta inte vara bra för den när den blir "vuxen"?
Think Natural
/ J
